paperwing

Jag vet att jag inte är ensam om det. Att när man gråter i drömmen så gråter man påriktigt, och känslan man har när man vaknar från drömmen, det är nästan en brutal känsla man har, det är så äkta, trotts det inte hänt påriktigt. Jag tycker nästan det är en värre känsla än när man gråter påriktigt. Jag kan tydligen skratta påriktigt också om jag skarattar i drömmen, det har hänt två gånger nu. Inatt drömde jag om att jag och Jocke hade snöbollskrig, och jag hade det så jävla kul i drömmen, jag skrattade mycket i drömmen, jag halvvaknade av att jag skrattade, sen var jag klarvaken, skrattfärdig, haha xD Jag föredrar ju hellre att skratta än att gråta, nu har jag bara skrattat påriktigt av mina drömmar 2 gånger, men man känner sig så jävla lycklig!