.
Det går verkligen inte bra nu, inte alls. Jag blir så förbannad, ledsen och besviken på en gång. Fast mest ledsen blir jag. Jag saknar allt som var förut, hur vi umgicks flera gånger i veckan och hittade på saker. Jag förstår verkligen inte vad som hände, allt gick så fort och förändrades.
Min bästa vän - det gör ganska ont att säga att man inte har någon längre. Vi är vänner, det är vi. Men jag tror knappast det kommer bli som förut, men såklart har ju lilla dumma jag ett litet hopp om att det kan bli mycket bättre.
Det är sånt kaos, jag har inte mått bra sen i April i år. Jag vet inte om jag ska säga att jag är tapper eller bara dum i huvudet som fortfarande står kvar som vän efter allt som hänt.
Han betyder för mycket för mig helt enkelt, och jag skulle bli trasig utan honom. Men i slutändan skulle jag nog resa mig och vara stark igen, men det skulle ta väldigt långt tid.
Mycket dubbelmoral i detta inlägg, men jag är mycket förvirrad just nu, och är i en fas där jag inte vet hur fan det kommer att gå.
Under den här tiden jag mått då dåligt har jag fått det mer och mer svårt att lita på folk, och jag vill inte skaffa mig någon som kommer och bli en betydelsefull person för mig. Jag känner hur jag börjar stöta bort folk som är lite för vänliga mot mig. Jag hatar att jag blivit såhär, men har man mått dåligt för länge så förändras man. För fan vad sårad man blir när allt bara förändras och allt blir bara fel.
Gonatt.
4 Comments
Åh, nej D: Jag vet precis hur det känns. Å ena sidan vill man släppa taget och bara glömma det, men samtidigt vill man hålla kvar och hoppas att det kan bli som det en gång varit igen. Jag hade en kompis i ettan av gymnasiet som jag umgicks med hela tiden, och han fick mig alltid att skratta och han var bland de finaste människorna jag pratat med. Nu pratar vi aldrig med varandra längre, och det har gått så pass lång tid att jag nästan aldrig tänker på honom längre heller. Det är sorgligt när man tänker efter, att vi bara lät det rinna ut i sanden, men ibland måste det bli så. Att hålla fast vid någon som kanske bara gör dig illa är nog ingen bra idé, men om båda vill och tänker kämpa för det så kan det gå! Jag hoppas att allt löser sig för dig snart, för du förtjänar det bästa, och det har jag alltid tyckt.
Kämpa vidare. Allt löser sig.
Frida jag säger det här som syster, random, kompis whatever. Men du måste se det du har omkring dig. Han är en person som kan ha gett dig mycket. Men dina vänner runt omkring som inte kretsar runt honom har gett dig så mycket mer än honom, och att dom kommit tillbaka gång efter gång än fast du stötit bort dom. Han gör dig besviken gång på gång men dom andra kommer tillbaka gång på gång. Nån gång måste du se vad som är värt allt skit. Är det han som sticker eller dom som alltid kommer tillbaka? Jag förstår att du kommer inte bry dig om det jag skriver för jag är din syster, jag bråkar med dig ofta och sånt, men när det gäller kompisproblem kan jag det jag säger. Jag vet att det är svårt att byta krets, du vet att jag gjort det fyra fem gånger typ. Men du får så mycket mer i den andra vänskapskretsen än du får i hans, han har gjort så att du förlorat vänner. Som återigen fortsätter dyka upp, för dom vill verkligen att du ska må bra och dom vill vara med dig. Visst han är säkert bra att ha och snäll. Men dom andra är det också. glöm aldrig att äkta vänner älskar dig som du är, och ställer upp för dig i vått och torrt, och försöker att inte göra dig besviken.
Du måste ta tag i det här för du kan inte gå runt och må dåligt över honom, om du skulle vara utan honom skulle du kunna ta tag i ditt liv och du skulle bli mycket starkare
love you.
och jag vet hur du känner dig. Jag och gabbe var med varann för två år sedan och jag minns hur ont det gjorde, men vi skulle aldrig funkat nu
Jag vet inte vad jag kan säga mer än att du har en väldigt klok syster. Jag bor inte där du bor & jag vet inte hur det går till exakt med dina andra vänner, så jag kan inte veta om det stämmer det hon säger.. men om det gör det.. då bör du nog fundera lite på vad som är bäst för Dig!