paperwing

Låten är så jävla grym. Helt enkelt!

Den här natten var verkligen en utav de tyngsta jag varit med om, eller om man ska citera Homer Simpson: "The worst day of your life - so far". Glädje ena stunden, tårar senare. Det ska bli skönt och gå och lägga sig nu. Sov verkligen inte många timmar inatt..

 Jag: Fick ett mail från arbetsförmedlingen, de undrade om inte jag ville gå en polisutbildning...Skulle inte tro det asså!

Jocke: Nää, för petar man på dig..då välter du, det går ju inte! Sen tror jag att du skulle vara alldels för rädd haha


Hahaha xD True story! Jag ska INTE bli polis.

Sympathy.

The Offspring är en grupp jag har växt upp med, fast jag har glömt dom mellan åren, och inte lyssnat på dom alls, men jag måste nog tacka mina föräldrar för att de hade igång mtv om dagarna när jag var liten och det spelades mycket på Offspring på den kanalen.
Men just nu är det bara extra känsligt för mig och lyssna på dom, framför allt deras populära låtar. Lyssnade väldigt mycket på de här med min vän när vi började umgås. Vissa låtar har så många minnen helt enkelt!

Jag tar tillbaks allt! Verkligen!
Det går verkligen inte bra nu, inte alls. Jag blir så förbannad, ledsen och besviken på en gång. Fast mest ledsen blir jag. Jag saknar allt som var förut, hur vi umgicks flera gånger i veckan och hittade på saker. Jag förstår verkligen inte vad som hände, allt gick så fort och förändrades.
Min bästa vän - det gör ganska ont att säga att man inte har någon längre. Vi är vänner, det är vi.  Men jag tror knappast det kommer bli som förut, men såklart har ju lilla dumma jag ett litet hopp om att det kan bli mycket bättre.
Det är sånt kaos, jag har inte mått bra sen i April i år. Jag vet inte om jag ska säga att jag är tapper eller bara dum i huvudet som fortfarande står kvar som vän efter allt som hänt.
Han betyder för mycket för mig helt enkelt, och jag skulle bli trasig utan honom. Men i slutändan skulle jag nog resa mig och vara stark igen, men det skulle ta väldigt långt tid.
Mycket dubbelmoral i detta inlägg, men jag är mycket förvirrad just nu, och är i en fas där jag inte vet hur fan det kommer att gå.
Under den här tiden jag mått då dåligt har jag fått det mer och mer svårt att lita på folk, och jag vill inte skaffa mig någon som kommer och bli en betydelsefull person för mig. Jag känner hur jag börjar stöta bort folk som är lite för vänliga mot mig. Jag hatar att jag blivit såhär, men har man mått dåligt för länge så förändras man. För fan vad sårad man blir när allt bara förändras och allt blir bara fel.
Gonatt.

All in baby!

Det är aldrig roligt och höra att någon mår dåligt, framför allt inte om det handlar om sina närmsta. Om det är något som jag verkligen bryr mig om så är det hur mina vänner mår, jag menar verkligen det jag säger till dom, att jag finns  där att jag bryr mig verkligen om dom. Jag tror det är en typisk sak med mig som är stjärntecknet fiskarna
"Fisken är fantasifull, lyhörd och ytterst mottaglig för intryck vilket gör att fisken har en djup förståelse och medkänsla för sina medmänniskor. Fisken är en mycket god lyssnare och genom sin förmåga att sätta sig in i andra människors känslor kan fisken få den mest problemtyngde medmänniska att må bättre bara genom att lyssna." - Så sant
När mina vänner berättar för mig om något som tynger dom, är det precis som att jag släpper mina egna problem och fokusen ligger bara på den personen i fråga, jag får extrem medkänsla och förståelse. Men ibland kan det faktiskt gå lite för långt. Som en vän sa till mig en gång "Du måste sluta bry dig så jättemycket om alla andra, och börja fokusera på dig själv" Det var under en period där jag visste att verkligen alla omkring mig mådde dåligt. Det där är på gott och ont att ha sån medkänsla, men jag har lärt mig att hantera det där mycket bättre nu. Och jag blir verkligen glad när mina vänner öppnar sig för mig, dom vet att jag uppskattar det. Och jag finns där för dom, alltid!

Det går bra nu.



(Men jag törs inte hoppas ALLT för mycket)

Jocke håller på att byta klädsel i sin Amazon. Klädseln är liksom lute lurvig.
Jocke: Den här kan man ju klappa! 8)

Hejhej!
Hade en bra gårdag, klev upp mitt på dagen. Satte igång och slipa på rosten på min bil, fan vad jag kämpat asså! Är lååångt ifrån klar, menmen är stolt över mig själv att jag börjat! 
Senare på kvällen drog jag till Jocke och umgicks med honom, he va trevligt dä!

Trött. Känner inte alls för att vara social idag, känns bara allmänt drygt!
Vädret gör mig nere.
Jävla skitdag.

"Hope, it is the only thing stronger than fear. A little hope is effective, a lot of hope is dangerous. A spark is fine, as long as it's contained."
-
President Snow - The Hunger Games

Jag vet inte...å jag vet inte..

Irriterad och något förbannat less asså, nä jag orka inte mer.
Sandslån imorgon, finally!

I mitt garage, Jockes bil, hade inget bättre för mig så jag tog kort. Höh.

Hojhoj!
Har precis kommit hem ifrån mamma. Vi har käkat pizza och surrat, myysigt. 
Resten av kvällen vet jag inte alls vad ja ska hitta på för spännande. Lyssna på musik. Jag vill se spöktv, men jag vet inte om jag törs, haha. Jag vill bara att det ska blåsa till sen är man påväg till Sanslån, längtar.
Det ska tydligen bli skitväder hela dagen imorgon, kult. Får hoppas att de har fel!